Direktlänk till inlägg 31 december 2011
Jag har sovit över hos en kompis i 2 dagar.
Det är anledningen till att jag uppdaterat dåligt.
Men jag ska bjuda på del 4, fota mer till Rumskompisar, och göra del 1,
och göra familjen till den nya historien.
(Om jag hinner)
Tidigare delar: Del 1 Del 2 Del 3
Färger:
Ljusgrön - Susan
Orange - James
Grönblå - Agnes
Röd - Susan (Mamma)
En vanlig dag satt jag och kollade på tv, efter att jag hade varit ute i smyg.
James sa aldrig något till Agnes, men vi satt samlade i sofforna och kollade på tv.
James var djupt koncentrerad på tvn och Agnes såg ut att vara arg.
Men varför visste jag inte.
I samma ögonblick, plingade det plötsligt på dörren.
Vi hade aldrig fått några ''gäster'' förut.
- Jag tar det!
Jag rusade snabbt men Agnes ropade på mig.
- Kom ihåg, VAR FÖRSIKTIG!
- V-em är du?
- Susan, Vem är det?!
Kvinnan var väldigt lik mig. Samma hår, samma ansikte, samma ögon.
Kunde hon vara min..? Men nej.. det är omöjligt, hon skulle väl vara död förlängesedan!
- Susan, är det du? Är det verkligen du?
- '' Susan.. hon visste mitt namn.. hon känner mig..''- Mamma? Ä-är det du?
- Min dotter, Jag har hittat dig! Jag har kämpat för att komma tillbaka, min dotter.
Jag trodde det här var en dröm, men.. var de det?
- Åh mamma, jag älskar dig! Jag har saknat och väntat på dig i åratal! Jag visste att du skull komma tillbaka!
- Susan, Jag är in..
- Jag visste att du skulle hämta mig! Jag måste hämta mina saker, men Agnes och James kommer att.. vad skulle du säga?
Mamma suckade djupt och kollade ner i marken..
- Susan.. Jag är inte här för att hämta dig..
- Du vet att jag inte kan.. jag bor knappast någonstanns..
Jag kände hur mina ögon fylldes med tårar, hur klumpen i halsen växte och växte.
- Vad är det du säger? Tänker du inte ta med mig?
- Jag måste verkligen gå, hejdå min dotter.
Tillslut grät jag..
- Susan! Vem är det? Jag kommer!
- Susan? Vad har hänt? Slog du dig?
- Oroa dig inte för mig.. Det var bara några ungar som busknackade..
- Susan, gumman, Du gråter, Vad hände?
Attans! Hon såg att jag grät, Men vad ska jag säga?
- Det är lugnt, Agnes. Jag ramlade. Men det blev inget sår som tur.
- Vad bra, För plåster har vi inget.
- Du får vara mer försiktigare i framtiden!
- Hjälp mig med växterna istället för att stå här och böla.
- '' Agnes hade börjat bli sträng, och dum. Det börjar bli jobbigt med växterna,
mamma kunde ta med mig, Om hon hade vetat hur det var här, skulle hon säkert ta med mig''
- Satan! Jag skärde mig! Snabba på, det är skola imorgon.
- '' Det var inte ens kväll, Vet hon att mamma hälsade på? ''
- Jag börjar förresten bli trött, godnatt!
- Godnatt.
Trött var jag absolut inte, men när solen hade gått ner, och när Agnes och James sov så tänkte jag gå ut och leta efter mamma, Jag måste berätta hur det är här. Kanske låter hon mig få följa med henne.
När dom hade somnat, så smög jag ut tyst som en mus.
- Äntligen! Jag kommer nu, mamma!
Jag sprang bara, men jag vet inte vart, bara sprang. Men det brydde jag mig inte om.
Kunde mamma kanske bo här? Det var jag säker på, Det var läskigt, men jag kände att mamma var i närheten.
Jag hade tur, för mamma stod där..
- Susan? Vad gör du här? Gå hem! Nu! Vad du än gör, följ mig inte! Hur ska jag
ge dig ett bättre liv? Jag har knappast råd med mat till mig själv, och kan knappast inte ta handom mig själv heller! Susan, gå hem!
- Mamma! Du fattar inte hur det är där, jag får inte gå ut, jag måste alltid göra växterna, det är jättejobbigt! Jag vill hellre vara med dig!
- Det kanske inte är så hemskt där som du tror. Gå hem, susan, Nu!
- Nej..
- Nej?
- Bor du här mamma?
- J-Nej.
- Vem bor här då?
- Det gör en man.. Han bor ensam här, och är ganska fattig han också.
- Är du.. g-ift med honom?
- Okej, susan såhär är det.
- Vi.. vi älskar faktist varandra..
- Han friade när jag träffade honom. Jag träffade honom några år efter att jag lämnade dig.
- Vi blev vänner och.. han sa att han gillade mig, och jag gillade honom, jag lovar att du ska få träffa honom, så snart, Gå hem nu!
- Hejdå mamma.. lovar du att du kommer att tillbaks?
- Ja.. Jag lovar, hejdå gumman.
- Lova att sköta dig medans jag är borta, okej?
- Jag lovar att vara snäll också, Hejdå!
- Hejdå gumman.
- En sån dålig mamma jag har varit..
- Jag önskade jag kunde ge henne ett bättre liv. Men hon vill ju vara med mig.
- Och jag kan ju inte ta handom henne.. Åh.. sluta ljug för mig själv och henne!
Nästa del blir nog längre, hoppas jag. Hoppas ni gillade denna.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
||||||
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 | 24 |
25 | |||
26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 | ||||
|